ständigt är på väg
Ok i år har jag varit jätte dålig på att skriva här, på att hålla kontakt med de andra, på att uppdatera mig om de andras liv på facebook osv. I år är jag otroligt självisk mot allmännheten och håller gärna för mig själv vad som pågår i mitt liv. (å andra sidan är ingen kanske intresserad ... och nu låter det självömkande och lipigt .. usch :) )
Snart kommer jag också glömma hur man skriver eller talar svenska trotts att jag lovade till mig själv att det här som har med Sverige att göra är en del av mitt liv i vilket fall. Jag läser Bamse till Amy om kvällarna men slutade försöka prata med henne. J. ringer väldigt sällan och det är iof bra att han gör det för att... hon blir ledsen av att hon inte förstår allt vad han säger och kan inte säga så mycket till honom heller å ena sidan, å andra sidan.... mkt bittert men sant, att hon blir jätte ledsen när hon uppfattar att han kommer ju aldrig... äsch..det här är allt för tungt.
Kort sagt blir den här förflytna med Sverige alltmera längre bort och det nuvarande som händer upptar alla mina tankar för att jag är .... jag verkar känna mig LYCKLIG ... som vanligt tvivlar jag och ifrågasätter den här lyckan som har plötsligt fallit över mig men jag kommer hela tiden till en och samma tanke - jag vill vara med Honom. Rädd att förutsäga hur det ska gå i fortsättningen men just nu känns det RÄTT... rätt än någonsin det har varit.
Och nu är jag igen på väg. Vi har sett varandra sist för mer än en månad och på fredag är det ett flyg igen. Bara 2 timmar 20 minuter plus 30 min för att få mitt bagage och jag kommer att hamna i hans famn.....jag fortfarande kan inte tro att det händer mig.
Snart kommer jag också glömma hur man skriver eller talar svenska trotts att jag lovade till mig själv att det här som har med Sverige att göra är en del av mitt liv i vilket fall. Jag läser Bamse till Amy om kvällarna men slutade försöka prata med henne. J. ringer väldigt sällan och det är iof bra att han gör det för att... hon blir ledsen av att hon inte förstår allt vad han säger och kan inte säga så mycket till honom heller å ena sidan, å andra sidan.... mkt bittert men sant, att hon blir jätte ledsen när hon uppfattar att han kommer ju aldrig... äsch..det här är allt för tungt.
Kort sagt blir den här förflytna med Sverige alltmera längre bort och det nuvarande som händer upptar alla mina tankar för att jag är .... jag verkar känna mig LYCKLIG ... som vanligt tvivlar jag och ifrågasätter den här lyckan som har plötsligt fallit över mig men jag kommer hela tiden till en och samma tanke - jag vill vara med Honom. Rädd att förutsäga hur det ska gå i fortsättningen men just nu känns det RÄTT... rätt än någonsin det har varit.
Och nu är jag igen på väg. Vi har sett varandra sist för mer än en månad och på fredag är det ett flyg igen. Bara 2 timmar 20 minuter plus 30 min för att få mitt bagage och jag kommer att hamna i hans famn.....jag fortfarande kan inte tro att det händer mig.
Kommentarer
Trackback
