fortfarande arbetssökande
Ja, det har gått över en månad sedan jag har kommit hit och jag fortfarande sitter hemma och leker med Lillian vilket är också positivt men leder till att vi blir trötta på varandra.
Ni kanske undrar varför jag inte har fått något jobb än. Ja, jag står registrerad i fem sysselsättningsbyrån och till en av dem tom har jag betalat en registreringsavgift på ca 200 spänn för att de skulle hitta jobb åt mig (lite weird att ta avgiften från en arbetslös, va?). Jag söker positioner som sekreterare, administratör och liknande med engelska som huvudarbetsverktyg men alla säger att sådana vakanser uppkommer sällan därför tar det en lång tid. Hellre bör det bli privat sektorn för att offentliga jobb exklusive i förvaltning är fruktansvärt uselt betalda.
Jag har ju omnämnt det här erbjudandet om jobbet på universitetet. Det handlar om att undervisa engelska på full tid till studenter som läser ekonomi, systemvetenskap osv. Samtidigt skulle man också hålla på vetenskaplig forskning och utveckla undervisningsmetodik och i perspektivet förbereda sig för forskarstudier för att avancera och få mer i lön. Det låter visst spännande med tanke på att jag är så duktig på att plugga men problemet är att en startlön för junior universitetslärare är ca 1000 kronor i... MÅNAD. Ärligt talat var jag chockerat av denna summa (inofficiellt ligger existensminimum i Ryssland på ca 3000 kronor) och trots kvinnan som intervjuade mig erkännde att alla lärare extraknäcker med privatlektioner eller helt annat jobb vid sidan om (alltså utöver de 40 timmarna man ska ägna sig åt att förbereda till lektioner och rätta till studenternas tester) blev jag ändå oinspirerad.
Samtidigt: Välkommen från himlen till jord så att säga! Hej, mina fyra års studier i Sverige var återigen helt onödig tidsfördrift. Ingen verkar vara intresserad av mina kunskaper i svenska och EU heller. Det värsta är att det går ett rykte att för att få jobb som är någorlunda ok betalt och intressant bör man ge mutor på ett belopp med fyra nollor (i svenska kronor). Sedan har jag ett lån till csn också som man skulle kunna föreslå mig att skita i men då kommer ni, mina kära vänner, inte nånsin kunna se mig i Sverige igen.
Igår har jag också tappat en diamant örhänge vilket min underbara mamma ilsket har förklarat med att jag sitter vid datorn för länge (en logisk koppling, va?) Kort sagt är livet helt underbart. Nu har jag gnällt lite så det känns lite bättre. Ska återgå till min lättja nu.
Ni kanske undrar varför jag inte har fått något jobb än. Ja, jag står registrerad i fem sysselsättningsbyrån och till en av dem tom har jag betalat en registreringsavgift på ca 200 spänn för att de skulle hitta jobb åt mig (lite weird att ta avgiften från en arbetslös, va?). Jag söker positioner som sekreterare, administratör och liknande med engelska som huvudarbetsverktyg men alla säger att sådana vakanser uppkommer sällan därför tar det en lång tid. Hellre bör det bli privat sektorn för att offentliga jobb exklusive i förvaltning är fruktansvärt uselt betalda.
Jag har ju omnämnt det här erbjudandet om jobbet på universitetet. Det handlar om att undervisa engelska på full tid till studenter som läser ekonomi, systemvetenskap osv. Samtidigt skulle man också hålla på vetenskaplig forskning och utveckla undervisningsmetodik och i perspektivet förbereda sig för forskarstudier för att avancera och få mer i lön. Det låter visst spännande med tanke på att jag är så duktig på att plugga men problemet är att en startlön för junior universitetslärare är ca 1000 kronor i... MÅNAD. Ärligt talat var jag chockerat av denna summa (inofficiellt ligger existensminimum i Ryssland på ca 3000 kronor) och trots kvinnan som intervjuade mig erkännde att alla lärare extraknäcker med privatlektioner eller helt annat jobb vid sidan om (alltså utöver de 40 timmarna man ska ägna sig åt att förbereda till lektioner och rätta till studenternas tester) blev jag ändå oinspirerad.
Samtidigt: Välkommen från himlen till jord så att säga! Hej, mina fyra års studier i Sverige var återigen helt onödig tidsfördrift. Ingen verkar vara intresserad av mina kunskaper i svenska och EU heller. Det värsta är att det går ett rykte att för att få jobb som är någorlunda ok betalt och intressant bör man ge mutor på ett belopp med fyra nollor (i svenska kronor). Sedan har jag ett lån till csn också som man skulle kunna föreslå mig att skita i men då kommer ni, mina kära vänner, inte nånsin kunna se mig i Sverige igen.
Igår har jag också tappat en diamant örhänge vilket min underbara mamma ilsket har förklarat med att jag sitter vid datorn för länge (en logisk koppling, va?) Kort sagt är livet helt underbart. Nu har jag gnällt lite så det känns lite bättre. Ska återgå till min lättja nu.
Kommentarer
Trackback
